tisdag 20 juni 2017

Norska MOOC-erfarenheter i ny rapport

Norgesuniversitetet (en förvaltningsorgan under det norska utbildningsdepartementet) har gett stöd till elva MOOCs som har utvecklats vid norska lärosäten. Nu publiceras en bok med erfarenheter från sju av dessa MOOC-projekt enligt en artikel av Norgesuniversitet, MOOC i høyere utdanning - historier om pedagogisk utviklingsarbeid. Boken innehåller reflektioner kring alla utmaningar, möjligheter och lärdomar kring utveckling, genomförande och uppföljning av en MOOC och det finns gott om goda råd till lärosäten som funderar över att utveckla sådana kurser.

Bland annat kan du läsa hur framtagning av en MOOC kan bli en katalysator för att främja utbildningskvalitet i stort, hur man arbetar effektivt med video och hur MOOCs kan tillämpas i arbetslivet. Enligt bokens redaktör, Susanne Koch:

- MOOC er i ferd med å bli hverdagskost i Europa, og minst 40 prosent av høyere utdanningsinstitusjoner i Europa tilbyr eller er i ferd med å tilby MOOC. Motivasjonen er ofte å heve kvaliteten i utdanningen ved å drive fram ny lærings- og undervisningspraksis, og skape bedre samarbeid med arbeidslivet. Vi håper disse artiklene vil inspirere flere til å gjøre det samme her hjemme.

fredag 16 juni 2017

Så blev Linnéuniversitetets sajt bäst i Utbildningssverige

I mars fick Linnéuniversitetet utmärkelsen Sveriges bästa utbildningssajt av tidningen Internetworld. I en intervju med Internetworld, Så blev ett universitet i Småland bäst på webben, berättar Linnéuniversitetets kommunikationschef Ingrid Persson om arbetet bakom vinnarsajten. Övergången till en ny webbplattform i fjol gav de möjligheten att designa om hela sajten och det krävde hårt arbete med grundläggande analys av mål, syfte, behov samt workshops och förankring.

Det viktigaste målet med webben är att locka studenter till universitetet. Dessutom ska webben ge stöd till studenter och forskare så att de kan studera och forska framgångsrikt och att de trivs. En annan viktig faktor bakom sajtens framgånger är mobilvänligheten; de flesta studenter kommer ju åt sajten via sina mobiler och plattor.

Ingrid Persson betonar vikten av webbarbetet:

- Det är viktigt. Det märker vi när vi följer upp var våra studenter hittar information. Webben är navet i vårt kommunikationssystem, den plats där allting finns. Sedan är det viktigt att jobba med en bred mix av kanaler för att nå alla olika målgruppen, och med olika syften. Men när studenter funderar över ämne och studieort vill de ha jättemycket information – och då fungerar bara webben. Så ser det ut idag, men var vi befinner oss om fem år vet vi inte.

Men webbarbetet står aldrig stilla och kontinuerligt utvecklingsarbete är ett måste.

onsdag 14 juni 2017

Studiehandledning på nätet i sydost

Foto: BIU med tillstånd
Det finns ett växande behov av bra studiehandledning på flera språk och därför behövs det samarbete mellan flera kommuner och tillgång till även studievägledning på distans. Nu erbjuder projektet Blekinge Integrations- och Utbildningscenter (BIU) tjänsten Studiehandledning online. BIU är ett samarbete mellan olika funktioner (SFI, modersmålsundervisning, mottagning mm) för att ge ett mer samordnat stöd till nyanlända. De erbjuder studiehandledning på distans via videomöten och har handledare som talar bland annat arabiska, kurdiska, dari, tigrinia, thai och romani.

- Studiehandledningen online är ett komplement till den fysiska studiehandledningen i skolan och ska säkerställa tillgängligheten i hela sydost- regionen utan att studiehandledaren behöver resa mellan alla kommunerna för att uppfylla behovet.

Tjänsten gäller i följande kommuner: Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Lessebo, Mörbylånga, Nybro, Olofström, Oskarshamn, Ronneby, Tingsryd, Torsås och Växjö. Skolor som vill ansluta sig till tjänsten kan fylla i en ansökan.

tisdag 13 juni 2017

Slut på roamingavgifter för mobiler inom EU

CC0 Public domain by Miki Czetti on Pexels
Från och med 15 juni försvinner alla s. k. roamingavgifter på mobilanvändning inom EU. Det betyder att du kan ringa, texta eller använda mobildata med samma avgifter som du betalar hemma i Sverige. Denna efterlängtade reform ingår i EU-kommissionens strategi för en gemensam digital marknad inom EU. Under många år har vi varit tvungna att stänga av funktioner för mobildata när vi reser inom Europa eftersom roamingavgifterna har varit väldigt höga och många har kommit hem från utlandsresor till skyhöga räkningar.

De nya reglerna gäller för alla 28 medlemsländer (inkl Storbritannien). Snart kommer EU-medborgare att kunna använda sina mobiler även i Norge, Island och Liechtenstein till samma priser som hemma.

måndag 12 juni 2017

Open Networked Learning - höstens kurs startar i september

Höstens upplaga av kursen Open Networked Learning (ONL172) startar 25 september. Kursen, som tar 10 veckor och är helt nätbaserad, handlar om undervisning genom öppna nätbaserade lärmiljöer och verktyg och tillämpar metoden problembaserat lärande. Kursen arrangeras av Karolinska Institutet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Luleå tekniska universitet, Arcada university of applied sciences (Finland) och Independent Institute of Education (Sydafrika) men deltagare från andra lärosäten är varmt välkomna att delta som open learners.

Deltagarna arbetar i mindre studiegrupper (cirka 8 deltagare per grupp) under kursen med följande fem teman (topics):
  • Online participation and digital literacies
  • Open Learning – sharing and openness
  • Learning in communities – networked collaborative learning
  • Design for online and blended learning
  • Lessons learnt – future practice
För varje tema finns ett problem som gruppen ska lösa genom kollaboration, både genom regelbundna synkrona webbmöten och genom asynkrona digitala kollaborationsverktyg. Kursen går på engelska och eftersom det finns open learners från flera länder kommer du att jobba i en internationell grupp med deltagare från olika länder, lärosäten och ämnesområden. ONL riktar sig främst mot lärare, IKT-pedagoger och kursutvecklare.

En kort introduktionsfilm.

torsdag 8 juni 2017

SELFIE - självbedömningsverktyg för skolans och högskolans digitalisering

EU Kommissionen har utvecklat ett ramverk och självbedömningsverktyg för att hjälpa utbildningsorgaisationer som vill digitalisera sin verksamhet på ett genomtänkt och pedagogiskt sätt. Ramverket heter DigCompOrg (Digitally Competent Educational Organisations) och består av 74 kriterier inom 8 områden (ledning, undervisning, bedömning, läroplan, utveckling, kollaboration, infrastruktur och områdesspecifika kriterier). Ramverket ska ligga till grund för digitaliserings-strategier och utvecklingsarbete.

Kopplat till DigCompOrg finns nu ett självbedömningsverktyg, SELFIE (Self-assessment tool for digitally competent schools and Higher Education Institutions), som ger skolor och högskolor möjlighet att genomföra en analys av sin digitaliseringsprocess och identifiera förbättningsområden för det kommande året. SELFIE testas just nu i över 400 skolor inom EU och sedan ska verktyget anpassas efter rekommendationer från testskolorna. Sedan ska verktyget översättas till alla EU-språk och spridas till alla länder. Verktyget ska vara klart att använda till årsskiftet. Fokuset ligger på skolor initialt men längre fram ska verktyget även anpassas till högre utbildning och redan nu finns det intresse från Irland, Spanien, Finland och Grekland att köra pilotprov.

Läs även:
Promoting Effective Digital-Age Learning: A European Framework for Digitally-Competent Educational Organisations (EU 2015)
Supporting schools to go digital: From a conceptual model towards the design of a self-assessment tool for digital-age learning (IATED 2016)

onsdag 7 juni 2017

Mer distansutbildning behövs i skolan


Skollagen är allt för restriktiv mot distansutbildning och det betyder att många skolor inte kan erbjuda vissa ämnen eftersom behöriga lärare saknas på orten. Det menar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Friskolornas riksförbund i en debattartikel, Det behövs mer undervisning på distans. De föreslår fyra viktiga förbättringsområden:
  • Tillåt fjärrundervisning även för yngre elever. Lärarbristen betyder att även yngre elever inte får bra undervisning i vissa ämnen. 
  • Öka möjligheterna till undervisning på entreprenad. Skolor bör kunna köpa in timmar av en annan skolas lärare om behöriga lärare saknas på orten.
  • Öppna upp för distansundervisning i synnerhet på gymnasienivå för elever med särskilda behov.
  • Tillåt fjärrundervisning även utifrån elevernas behov och inte bara som en nödlösning. Bra distansutbildning kan gynna elever som behöver undervisning på mer avancerad nivå eller undervisning på sitt modersmål.
SKL och Friskolornas riksförbund kräver därför nödvändiga ändringar i skollagen.

- En utbyggd fjärrundervisning, undervisning på entreprenad och distansundervisning skulle ge tusentals elever i Sverige möjligheter till bättre resultat. Skollagen behöver omgående förändras för att möta elevernas och skolornas behov av lärarkompetens i hela landet. Riksdag och regering har ansvaret att ta större steg om den kommande utredningen inte går tillräckligt långt i sina förslag. Ett beslut endast om små förändringar skulle fördröja en nödvändig utveckling.

tisdag 6 juni 2017

Akademisk frihet i Sverige på europeisk bottennivå

En ny studie, Measuring academic freedom in Europe: a criterion referenced approach (Policy reviews in higher education, Vol 1, issue 2, 2017), visar att Sverige är ett av de sämsta länderna i Europa när det gäller akademisk frihet: friheten att forska och undervisa, autonomi från staten, kollegialt styre, anstälningstrygghet m m. Enligt en artikel på sajten Academic rights watch, ligger vi bland de tre sämsta länderna i sällskap med Danmark och Storbritannien, medan i topp ligger Spanien, Tyskland och Österrike. Studiens resultat bekräftas av en liknande rapport av EUA (European University Asssociation), University autonomy in Europe.

Huvudanledningarna bakom resultatet är statens inblandning i rektorstillsättning, styrning av antal studieplatser och effekterna av s. k. new public management.

- Karrans studie är samtidigt en svidande kritik av införandet av New Public Management inom högskolan, dvs. tendensen att toppstyra högskolor efter (föråldrad) näringslivsmodell. Flera av länderna i det akademiska bottenskiktet, inte bara Sverige, är svårt drabbade. Hit hör såväl Danmark som Storbritannien. Karran konstaterar dock att trots att Finland på senare tid genomgått vissa NPM-reformer har detta i mindre grad påverkat landets akademiska lagstiftning.

fredag 2 juni 2017

EU Kommissionen presenterar nya utbildningsstrategidokument

EU Kommissionen lanserar två nya strategidokument med målet att skapa framtidsorienterade, högkvalitativa och inkluderande skolor och universitet. Dessa ingår i det övergripande initiativet Modernising education in the EU, som startades i fjol. De två dokumenten finns översatta till alla officiella EU-språk, inklusive svenska:
För skolområdet har kommissionen identifierat följande prioriteringsområden:
  • kvalitet och tillgänglighet
  • excellenta lärare och skolledare
  • förbättrad styrning 
Inom högre utbildning identifieras följande prioriteringar:
  • se till att studenter har de nödvändiga färdigheter för dagens ekonomi
  • bredda tillgängligheten inom högre utbildning
  • överbrygga innovationsglappet mellan högre utbildning, forskning och näringslivet
  • se till att parterna inom högre utbildning samarbetar effektivare
Enligt Tibor Navracsics (European Commissioner for Education, Culture, Youth and Sport):

- En bra utbildning lägger grunden för den personliga utvecklingen och ett aktivt medborgarskap. Det är utgångspunkten för ett framgångsrikt yrkesliv och det bästa skyddet mot arbetslöshet och fattigdom. Men för att göra det möjligt för individer och samhället att dra nytta av dessa fördelar, behöver vi utbildningssystem av hög kvalitet i hela EU. Initiativen som offentliggörs i dag och fortgående stöd från EU kommer att hjälpa medlemsländerna och utbildningsanordnare att vidta de åtgärder som behövs för att förbättra möjligheterna för alla unga européer, vilket bidrar till att skapa ett rättvist och motståndskraftigt samhälle.

torsdag 1 juni 2017

UKÄs årsrapport - stort söktryck men ökad snedrekrytering

Bild: UKÄ
UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport med statistik, rapporter och trender inom svensk högre utbildning, Årsrapport 2017 för universitet och högskolor. Rapporten presenterar följande huvudtrender:

  • Det finns en stor efterfråga på högre utbildning i Sverige och alla lärosäten får flera sökande än det finns plats för. Detta är ovanligt när landet har högkonjunktur.
  • Lärosäten fokuserar på programutbildningar, i synnerhet professionsutbildningar, medan antalet fristående kurser har minskat avsevärt. Nackdelen här att fortbildning och det livslånga lärandet har drabbats.
  • Det finns en ökande snedrekrytering till högre utbildning. 
  • Den typiska studenten idag är en kvinna med högskoleutbildade föräldrar i en storstad.
  • Andel kvinnor bland de examinerade är nu 64%
  • Andelen som går vidare till forskarutbildning minskar kraftigt.
  • 14 % av de examinerade har studerat utomlands. Sverige når därmed inte EU-målet på 20 procent.
 En utmaning som ligger på horizonten är hur vi ska hantera en lågkonjunktur när traditionellt flera söker sig till högskolan. Enligt Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef:

- Vad händer den dag vi går in i en lågkonjunktur och ännu fler söker sig till högskolan? Frågan är om konkurrensen om platserna blir ännu större och om snedrekryteringen till högskolan ökar.

Lyssna här på ett radioreportage från Ekot där Annika Pontén intervjuas om rapporten.

Distanskurs om EU:s nya dataskyddsförordning

Inom cirka ett år träder EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR, General Data Protection Regulation) i kraft och många undrar hur den kommer att påverka företag och organisationer. Den kommer att betyda omfattande ändring i hur vi hanterar personuppgifter bland annat. Karlstads universitet ger till våren 2018 en nätbaserad kurs i fem fristående moduler om den nya förordningen enligt en nyhet från universitet, Ny utbildning om dataskyddsförordning.

- Kursen kommer att erbjudas på distans och är uppdelad i fem fristående delar som kan läsas var för sig och i egen takt. Alla delar tillsammans motsvarar 7,5 högskolepoäng, berättar Stefan Alfredsson, projektledare och forskare i datavetenskap vid Karlstads universitet. Under hösten 2017 arbetar vi med att utveckla kurserna som kommer vara sökbara på antagning.se i september.

Kursmaterialet kommer även att vara fritt tillgängligt för alla som vill läsa på egen hand utan att ta några högskolepoäng. Läs mer om kurserna, Privacy by design.

onsdag 31 maj 2017

Hitta konferenser och tidskrifter inom IKT och lärande

CC0 Public domain on Pixabay
Den kanadensiska organisationen Contact North har sammanställt två väldigt omfattande guider av relevans för alla som arbetar med IKT och lärande inom högre utbildning.

  • Konferensguide: Här kan du söka efter intressanta konferenser runt om i världen, månad för månad. Även konferenser som har planerats till 2018 finns med och information och länkar läggs in när de är fastställda.
  • Tidskriftsguide: en sökbar guide till engelskspråkiga tidskrifter inom IKT-pedagogik med fokus på högre utbildning. Alla tidskrifter i guiden är kvalitetssäkrade.
Bägge listor utvecklas och uppdateras kontinuerligt.

tisdag 30 maj 2017

Digitalisering är inget IT-projekt

Malin Frykman (Bild Gothia Fortbildning, pressbild)
Lyckade digitaliseringsprocesser inom utbildning hänger mycket på ledningens drivkraft och engagemang och ska inte betraktas som rena IT-projekt. Det menar Malin Frykman, skolutvecklingsledare i Kungälv, i en ny bok om ledarens roll i skolans digitalisering, Skolledare i en digitaliserad värld (Gothia Fortbildning). I ett digitaliserat samhälle måste skolan anpassa sig till samhällets krav men allt för ofta börjar digitaliseringsprocesser med inköp av infrastruktur och utrustning i stället för att se över skolans uppdrag, enligt en artikel om boken i Lärarnas Tidning,
”Digitaliseringen är inte något digitalt”.

- Börja arbetet med att skapa en samsyn på skolan utifrån styrdokumenten om vad som är skolans uppdrag. När skolan har formulerat sin vision och ett gemensamt vi, så ska man skruva till organisationen så att den leder dit. Man bygger ett organisatoriskt kretslopp, med en dela-kultur och kollegialt lärande.

Skolledaren ska leva som hen lär genom att ta del av omvärldsbevakning, skapa nätverk för stöd och inspiration, använda digitala verktyg själv och se till att alla i skolan drar åt samma håll. Boken beskriver hur man leder en skola som framgångsrikt använder digitala medier utifrån skolans uppdrag. Digitalisering handlar om att leda lärande i en digitaliserad värld, menar Malin Frykman.

Läs även ett pressmeddelande om boken: Skolledare i en digitaliserad värld – ny bok visar konkret hur skolledare kan leda digitaliseringsprocessen i skolan.

fredag 26 maj 2017

Ungar och medier 2017 - ny rapport

CC0 Public domain on Pexels
Barn och ungdomar ägnar betydligt mer tid åt medieanvändning idag än för tio år sedan enligt en ny rapport från Statens Medieråd, Ungar & medier 2017. Rapporten sammanfattar resultaten från en undersökning av medievanor och attityder kring medier hos barn 9–18 år.

Nedbrutet på årskullar och kön kan andelen högkonsumenter bli ännu större, t.ex. använder 76 % av 15-åriga flickor mobiltelefonen mer än tre timmar/dag och 79 % av 18-åriga pojkar använder internet mer än tre timmar/dag. Gårdagens högkonsumenter är med andra ord i många avseenden dagens genomsnittsanvändare.

Så sent som 2010 använde 4 % av barn mellan 9 och 12 år mobilen mer än tre timmar om dagen. Nu är andelen 51 %, alltså mer än ett tolvfaldigande på sex år, säger Ulf Dalquist, forskningschef vid Statens medieråd. Samtidigt är medier så mycket mer idag. Inte minst utvecklingen av smarta mobiler och olika sociala medier innebär att många aktiviteter som tidigare inte hade ett dugg med medieanvändning att göra idag har det. Att ”använda” medier nuförtiden är kort sagt inte samma sak som det var för tio år sedan.

Undersökningen har genomförts vartannat år och görs nu för sjunde gången. Den ges ut i tre delar: Småungar & medier 2017, Ungar & medier 2017 samt Föräldrar och medier 2017.

onsdag 24 maj 2017

Validering av individuell kompetens - ny svensk standard

SIS, Swedish Standards Institute, har tagit fram en standard för validering av individuell kompetens och därmed även validering av nyanländas kompetens. 

- Anledningen till att det behövs en ny svensk standard är att det har saknats nationell likvärdighet för validering av individuell kompetens. Många organisationer arbetar på olika sätt och efterfrågar tydliga riktlinjer, säger Tina Bohlin, projektledare SIS.

Standarden, som heter Kvalitetsledning - Validering av individuell kompetens SS 624000, kan användas för all slags validering, det vill säga utvärdering av hur en person uppfyller fastställda krav på kompetens.Standarden ska ge arbetsgivare, branschorganisationer och offentliga arbetsmarknadsorganisationer vägledning i att effektivisera och kvalitetssäkra sina insatser i alla sammanhang där kunskaper, färdigheter och kompetens behöver bedömas och dokumenteras. Den ska också bidra till en ökad rättssäkerhet för de personer som valideras.

- Vi hoppas att den nya standarden ska ge så pass tydlig vägledning i valideringsprocessen att fler utbildningsorganisationer och arbetsgivare ser validering som en naturlig del av den strategiska kompetensförsörjningen, säger Iwh Lauritsen, utredare vid Statens institutionsstyrelse, som deltagit i arbetet.

- Jag är också övertygad om att validering kan bidra till en förbättrad integration, mångfald och jämställdhet. Till exempel är det viktigt att så snabbt som möjligt kartlägga nyanländas kompetens. Validering ökar också möjligheterna till en bättre matchning av kompetens på arbetsmarknaden och till bättre insatser när det gäller kompetensutveckling och utbildning, säger Iwh Lauritsen.

SIS har tagit fram standarden tillsammans med representanter för privata näringslivet, statliga myndigheter och universitet. Den följer principerna i EU-kommissionens rekommendation för validering.