fredag 24 november 2017

Skapa tillgängliga möten

CC BY-SA Some rights reserved by Xbxg32000 on Wikimedia Commons
Hur tillgängliga är våra möten och konferenser, såväl på plats som på nätet? Ofta glömmer vi bort dem med funktionsnedsättning och pratar utan mikrofon, visar bildspel med för mycket text, glömmer bort textning på filmer osv. Hörsellinjen har en bra lista över enkla åtgärder för att se till att alla kan följa mötet, Checklista för tillgängliga möten.

I större lokaler är det viktigt att ha en god ljudmiljö utan störningar utifrån, bra högtalare, en teleslinga och att alla använder mikrofoner. Utan mikrofon är det alltid risk att någon inte hör vad man säger och det blir ännu värre om seminariet också sänds via nätet eller spelas in. Vid större arrangemang kan man också erbjuda skrivtolkning och teckenspråkstolkning. Det är viktigt att man också informerar om tillgänglighet i marknadsföringen.

torsdag 23 november 2017

Blockchain kan förändra allt

Du kommer säkert att se begreppet blockchain mer och mer i framtiden och många tror att det kan påverka utbildningssektorn på ett radikalt sätt. Blockchain är inte så enkelt att förstå men grovt kan man säga att det är en krypteringsteknik som gör det möjligt att överföra pengar, avtal, certifikat, äganderätt mm på ett säkert sätt utan att blanda in mellanhänder som banker eller universitet. Du känner säkert till den digitala valutan bitcoin som kan överföras på ett verifierbart och säkert sätt. Blockchain handlar om samma sorts teknik, fast inom många flera områden.

Men hur kommer blockchain att påverka utbildning? En artikel av Jan Hylén, Vad betyder blockchain-tekniken för utbildningssektorn? förklarar begreppet på ett enkelt sätt (med länkar till flera förklaringar) och diskuterar tänkbara användningsområden inom utbildning. Till exempel kan blockchain användas för att skapa en verifierbar portfolio med alla kurser, erfarenheter, certifikat som man har fått genom livet som kan verifieras utan att behöva fråga mellanhänder.

Artikeln refererar speciellt till en ny rapport från EUs forskningsorgan JRC, Blockchain in education, som rekommenderas om du vill få inblick i vad tekniken kan innebära.

- I rapporten sammanfattar man att ”Blockchain-teknik förväntas störa alla verksamhetsområden som grundas på tidsstämplad registrering av äganderätt.” Inom utbildningssektorn kan det till exempel handla om tilldelning av kvalifikationer eller examina, licensiering och ackreditering, hantering av studentdata, immateriell förvaltning (copyright eller motsvarande) och betalningar.

Bland annat kan det betyda att alla pappersarkiv med certifikat och examensbevis blir helt onödiga eftersom blockchain verifierar giltigheten automatiskt.

Här kommer en kort introduktionsfilm till blockchain. 

onsdag 22 november 2017

Webbinarium: Varför investerar universitet i MOOCs - den sociala dimensionen

Trots att hypen kring MOOCs har lagt sig så utvecklas de i rask takt. Frågan är varför universitet investerar så mycket i gratis öppna kurser (eller med lägre avgifter). Detta är ämnet för ett webbinarium fredag 1 december 15.30 - 16.30Why universities invest in MOOCs - the importance of the social dimension, som arrangeras av det europeiska projektet MOONLITE i samarbete med EADTU (European Association of Distance Teaching Universities), OpenupEd, EMPOWER m fl.

The question being considered in this webinar is why HEIs are investing in MOOCs, the role of political environments and educational values in different regions and if this support the use of MOOCs for social inclusion.

I webbinariet kommer du att träffa Nathaniel Ostashewsk (Athabasca University, Kanada), Darco Jansen (EADTU) och Timothy Read (UNED, Spanien). Men framför allt ska webbinariet innehålla flera interaktiva moment med frågor och diskussion.

tisdag 21 november 2017

Blackboard introducerar automatisk bedömning av foruminlägg

CC0 Public domain by wynpnt on Pixabay
Lärplattformen Blackboard planerar att introducera ett mycket intressant verktyg som kan hjälpa bedöma studenternas inlägg i diskussionsforum, enligt en artikel i Inside Higher Ed, Do Professors Need Automated Help Grading Online Comments? Genom algorithmer analyserar verktyget studenternas inlägg för kompexitet, språkbruk, läsbarhet och även tecken på kritiskt tänkande. Syftet är att ge stöd till läraren i sin bedömning, inte för att ersätta läraren.

Att skapa livliga och djupare forumdiskussioner i lärplattformar är en svår konst och verktget är tänkt som ett redskap för att kunna bedöma inläggen på ett mer systematiskt sätt. Men i artikeln finns det några kritiska röster som misstänker att studenterna kommer att fokusera ännu mer på att skriva för betyg hellre än att verkligen kommunicera. Andra är positiva till utvecklingen men efterlyser mer flexibilitet att anpassa bedömningskriterier efter uppgift. Läs artikeln och bedöm själv.

Verktyget, som heter discussion forum recommended grade, kommer att lanseras mot slutet av året. Det här är ett av många tillämpningar av tekniken learning analytics som kommer att utvecklas vidare i snabb takt de närmaste åren.

måndag 20 november 2017

Två nya projekt som främjar livslångt lärande


Vinnova finansierar två intressanta projekt som fokuserar på utveckling av det livslånga lärandet genom samverkan mellan lärosäten, kommuner och näringslivet, enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst, Miljoner till Högskolan Väst för att främja livslångt lärande. Högskolan Väst står i spetsen för bägge projekt och totalt får projekten 9 miljoner kronor.

Projektet Nya Vägar har som mål att under kommande två år ta fram en modell för högre utbildning på orter långt från lärosäten. Projektet syftar till att ta fram ny kunskap om, utveckla och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan förlägga utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Områden som kommer beröras är exempelvis digitalisering, arbetslivsanknytning och pedagogik. Förutom Högskolan Väst deltar också Halmstad kommun, Lysekils kommun, Västerviks kommun, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Gävle, Linneuniversitetet och Umeå universitet i projektet.

Det andra projektet, Samverkan för livslångt lärande – Uppdragsutbildning, är treårigt och lägger fokus på uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning är den utbildning som högskolor och universitet säljer till företag, organisationer och myndigheter som vill kompetensutveckla sin personal. Projektet ska utveckla metoder för att hjälpa lärosäten att bättre kunna erbjuda det som efterfrågas. Utöver Högskolan Väst deltar Högskolan i Gävle, KTH, Linköpings universitet och Mittuniversitetet med olika delprojekt i Uppdrags-projektet.

Källa: Pressmeddelande från Högskolan Väst på MyNewsdesk.

fredag 17 november 2017

NU2018 i Västerås

Även om hösten 2018 känns väldigt avlägsen just nu kan det vara värt att notera datumen för Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning. Konferensen NU2018 äger rum 9-11 oktober 2018 i Västerås. Huvudtalarna är Max Scheja (Stockholms universitet), Åsa Nilsonne (Karolinska Institutet) och Ray Land (Durham University, UK).

- Teman för årets konferens är det akademiska lärarskapet. Under detta övergripande tema vill vi synliggöra perspektiven studentens lärande och utveckling, lärarens lärande och utveckling samt högskolans lärande och utveckling. Hur arbetar vi professionellt för att uppnå bästa resultat i våra utbildningar? Vad har vi lärt oss på vägen? Vad ska vi ta fasta på och hur ska vi fortsätta att arbeta framöver?

Bidrag till konferensen ska lämnas in senast 1 mars. Läs mer om konferenens teman och format. Mer information om konferensen kommer snart på sajten. Konferensen arrangeras av SUHF i samarbete med Mälardalens Högskola, Linköpings universitet och Örebro universitet.

torsdag 16 november 2017

Appar ökar läsförmågan hos unga - ny avhandling


Användning av assisterande teknik genom främst surfplattor samt modern pedagogik betyder mycket för barn med läs- och skrivsvårigheter. Det framgår av en ny avhandling av Emma Lindeblad, Linnéuniversitetet, enligt en artikel på Forskning.se, Appar ökar läsförmågan hos unga med läs- och skrivsvårigheter. Hon har studerat kopplingen mellan användning av appar och barnens målbild och psykisk hälsa. Studien visar att barn med läs- och skrivsvårigheter mår bättre än tidigare studier har visat och att assisterande teknik har en positiv effekt.

- Vi har även kommit fram till att tekniska hjälpmedel kan verka positivt på läsförmågan och öka motivationen till skolarbete indirekt. Vi anser att pedagogers kunskapsnivå och förmåga till effektiv stöttning även på emotionell nivå, troligtvis har bidragit till denna utveckling.

Referens
Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up, Emma Lindeblad, Staffan Nilsson, Stefan Gustafson & Idor Svensson
Disability and Rehabilitation: Assistive Technology Vol. 12 , Iss. 7,2017

tisdag 14 november 2017

Svenskt kunskapscentrum mot falska nyheter föreslås


Ett svenskt kunskapscentrum bör skapas för att undersöka och motverka spridningen av falska och vilseledande nyheter på nätet. Det menar medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet i Kalmar i ett pressmeddelande, Fojo föreslår ett svenskt kunskapscenter för att hantera felaktigheter på internet. Fojo har just publicerat en rapport som analyserar hur falska nyheter sprids idag, vilka utmaningar som journalister ställs inför och förklarar varför ett sådant kunskapscentrum behövs.

Det handlar om att följa aktuell forskning inom området, samarbeta med myndigheter och mediebranschen, anordna utbildningsinsatser och evenemang samt utveckla modeller och strategier för att motverka spridning av felaktiga nyheter. Enligt Fojos verksamhetschef Kersti Forsberg:

- Det räcker inte med en typ av aktiviteter för att komma till rätta med problemet med organiserade påverkanskampanjer på nätet. I studien föreslår vi flera olika angreppssätt och nu är vi ute och söker samarbeten med andra aktörer och olika finansieringsvägar för att kunna starta en Faktajour i början av nästa år.

måndag 13 november 2017

Nya europeiska riktlinjer för lärarnas digitala kompetenser

European Commission, Joint Research Council
EU kommissionen lanserar nu riktlinjer för lärarnas digitala kompetenser, Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu), som kan tillämpas på alla utbildningsnivåer från förskola till universitet. Modellen sätter digitala kompetenser som en integrerad del av lärarens professionella och pedagogiska kompetenser och relaterar även till elevernas/studenternas kompetenser. Digitala kompetenser ingår alltså i en helhetssyn på lärarens roll.

The objective of DigCompEdu is to identify and describe the key components of educators' digital competence and to provide an instrument for (self-)assessment, based on research and stakeholder consultations.

Denna modell kommer snart att mynna ut i flera initiativ, inklusive ett verktyg för utvärdering och självvärdering och idéen är att den kommer att fungera som ett underlag för utbildningsorganisationer i hela Europa.

Ladda ner en broschyr som förklarar begrepp, områden och kriterier (pdf-fil).

torsdag 9 november 2017

Digitala färdigheter nödvändiga i arbetslivet - ny internationell studie

CC BY Some rights reserved by New Media Consortium
Avancerade digitala färdigheter är en avgörande faktor på arbetsmarknaden och studenter som får utveckla dessa som en integrerad del av sina högskolestudier har en tydlig fördel. Detta framgår av en ny studie av New Media Consortium (organisationen som tar fram den välkända Horizonrapporterna), 2017 Digital Literacy Impact Study.

Studien visar hur studenternas digitala färdigheter tillämpas i arbetslivet och om deras kompetens matchar arbetsgivarnas krav. De flesta har god kompetens när det gäller informationssökning, kritiskt tänkande och kollaboration men saknade mer kreativa färdigheter som medieproduktion och kunskap om digitala rättigheter och licensiering.

“Digital literacy isn’t just about learners understanding how to use a single technology or a host of programs and devices,” said Eden Dahlstrom, Executive Director of the NMC and Principal Investigator of the study. “Our research indicates that when learners can use digital tools to create something original, they will be able to adapt to a range of work environments. The digital realm is only expanding; colleges and universities need to provide opportunities to cultivate in learners more creativity and adaptability.”

Studien uppmanar universitet och högskolor att bredda sin syn på digitala färdigheter och försöka överbrygga kompetensglappet som visar sig idag.

Referens:
Adams Becker, S., Pasquini, L. A., and Zentner, A. (2017). 2017 Digital Literacy Impact Study: An NMC Horizon Project Strategic Brief. Volume 3.5, September 2017. Austin, Texas: The New Media Consortium

onsdag 8 november 2017

Digitalt papper

ReMarkable är en platta med papperskänsla där du kan skriva för hand, rita, teckna och läsa dokument. Du skriver med en känslig penna på en yta som känns precis som papper. Skärmen är matt och reflekterar inte ljus som en vanlig skärm. Du har obegränsat många sidor att skriva på och du kan spara alla dina anteckningar och teckningar både på din reMarkable-platta eller på din dator eller mobil. Du kan också ladda plattan med dokument och e-böcker och kan sedan skriva anteckningar eller rita på dokumenten precis som du gör med pappersversioner.

Ytterligare en fördel är att du kan arbeta ostörd eftersom plattan inte har en webbläsare eller tillgång till sociala medier eller e-post.

tisdag 7 november 2017

Handbok om att leda digitalisering i skolan

CC0 Public domain on Pexels
Digitalisering inom utbildning handlar om en omfattande förändringsprocess och kräver strategisk ledning. Det är huvudtemat av en ny handbok som har tagits fram av Stockholms Stad i samarbete med KTH. Handboken heter Organisera för digitalisering: Att leda och dela kunskap i skolan, och har skrivits av Marianne Ekman Rising, Stefan Hrastinski och Henrik Svensson.

- Syftet med denna bok är att visa hur skolor kan organisera för att leda och dela kunskap, både inom och mellan skolor. En viktig punkt är hur lärarna kan få möjlighet att tillsammans med kolleger delta i proces-ser för att lära nytt och utveckla verksam-heten med hjälp av digitalisering.

Handboken är tänkt som stöd till skolledare och alla som arbetar med förändringsledning i skolan och väcker många frågor som ska helst diskuteras i grupp. Den består av fyra huvudavsnitt: Arbets- och utvecklingsorganisation, Nätverk och praktikgemenskaper, Förändringsledning och Medarbetardriven digitalisering.

- Med en genomtänkt strategi och struktur blir de nya arbetssätten inte bara lättare att införa. De får också bättre möjlighet att bli bestående och att kunna fortsätta utvecklas, snarare än att stanna vid att vara ett tillfälligt projekt.

måndag 6 november 2017

Ny forskarskola inom digital utbildning

Sex lärosäten har tilldelats cirka 12 miljoner kronor för att utveckla en ny forskarskola för att utveckla och undersöka digitala teknologier som kan användas i utbildning enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst12 miljoner kr från Vetenskapsrådet till ny forskarskola. Pengarna ska användas till att utveckla en ny forskarskola, där doktorander och handledare samlas från de olika lärosätena. Det handlar om att utveckla digitala teknologier som kan användas i utbildning, t ex utveckling av kurser, och den forskning som bedrivs inom området digital utveckling. 

Deltagande lärosäten är Högskolan Väst, Göteborgs universitet, KTH, Högskolan i Gävle och Mittuniversitetet, samt Umeå universitet som är värduniversitet och samordnare för projektet.

fredag 3 november 2017

App för röstkommentarer

Talk & Comment är en väldigt enkel app som låter dig snabbt spela in röstkommentarer och lägga in dem i olika sociala medier, webbsidor eller lärplattformar. Du installerar appen i din Chrome webbläsare och sedan har du en liten ikon i högermarginalen. Vill du lägga in en röstkommentar i t ex Facebook, Google+, Twitter, en kommentarsfält eller diskussionsforum så klickar du bara på ikonen och prata in din kommentar. Du får en länk som du klistrar in i diskussionen och alla kan sedan lyssna.

Talk & Comment kan hämtas från Google Play eller Chrome Webstore och ska komma till Apples iOS inom kort. De lovar att den kommer även att fungera i webbläsaren Firefox inom kort. Här kommer en kort introduktionsfilm.

torsdag 2 november 2017

Radioserie om källkritik

CC0 Public domain by Geralt on Pixabay
Källkritik får med all rätt stor uppmärksamhet på alla utbildningsnivåer idag och det finns många bra resurser som lärare kan använda i sin undervisning. En sådan bra resurs kommer från UR i form av en radioserie i 8 delar med namn Kjellkritik. Programmet leda av Kjell Eriksson och guidar dig genom källkritikens grunder.

- Multimediamogulen Kjell Eriksson undersöker hur vi kan vara källkritiska i vår komplexa verklighet. Idag är vi allt mer våra egna publicister och redaktörer - vi delar artiklar, bilder och gör inlägg i sociala medier och konsumerar mer fakta än någonsin. Då är det viktigt att kunna förhålla sig kritiskt och inte tro på allt man läser, hör eller ser, samtidigt som det finns mycket som är sant och otroligt. Vetenskapsjournalisten Emma Frans delar med sig av sina innersta tankar om källkritik och vi får följa undersökande reportern Josefiné Nettelbladt.

Serien har följande avsnitt:
  • Skriftliga källor
  • Muntliga källor
  • Materiella källor
  • Vem är avsändaren?
  • Vilket budskap har källan?
  • Hur ser källan ut?
  • När tillkom källan?
  • Användning av källor

onsdag 1 november 2017

Guldäpplet 2017

Pristagare och prisutdelare Guldäpplet 2017_Foto Andreas Skog (med tillstånd)
Guldäpplet är en utmärkelse som delas ut årligen till lärare som har visat innovation och nytänkande i hur de använder digitala medier i sin undervisning. Guldäpplet utdelas av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne med partners.Vid konferensen Skolforum 2017 delades ut årets priser till fyra lärare och en forskare.

- Guldäpplet lyfter sedan 2002 fram lärare, som vågar röja ny mark med förankring i sina ämnen och som systematiskt utvidgar den pedagogiska verktygslådan, delar erfarenheter, utvärderar och prövar sina resultat i diskussion med kollegor. Totalt var drygt 100 lärare från hela landet nominerade till årets Guldäpple.

Årets lärarpris gick till Cecilia Christiansen och Ulrihca Malmberg, lärare i matematik och NO som arbetat tillsammans på Carlsson skola i Stockholm för "sitt genomgripande arbete med att utveckla och fördjupa både elevers och lärarkollegors förmågor och kompetens kring programmering, i alla ämnen och för alla åldrar".

Juryns särskilda pris gick till Carl Heath, forskare och ansvarig för digitalisering och lärande på forskningsinstitutet RISE "för att han med stort engagemang och med djup förståelse för skolprofessionernas perspektiv är en guide in i en digital framtid, inte minst inom makerrörelsen i svensk skola".

Andra priset delades i år mellan Emma Nääs, lärare i årskurs 4–5 på Jonslunds skola i Essunga och Hans Gustavsson, bagerilärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Jenny Nyströms skola i Kalmar.

tisdag 31 oktober 2017

En minut på internet 2017

Courtesy of: Visual Capitalist
Vad händer varje minut på internet? Otroligt mycket enligt en artikel av Visual Capitalist, What Happens in an Internet Minute in 2017? Här hittar du bilder som ovanstående som visar att vi lever i allra högsta grad i en uppkopplad värld. Hela 3,7 miljarder personer är internetanvändare (cirka halva världens befolkning) och det finns 4,9 miljarder unika mobilanvändare (66% av befolkningen).

Google tar emot 3,5 miljoner sökningar per minut och 4,1 miljoner filmer visas på YouTube. Även äldre kommunikationsmedier håller ställningar: 156 miljoner e-post och 16 miljoner textmeddelanden skickas per minut.

måndag 30 oktober 2017

Digital kompetens allt viktigare på arbetsmarknaden

CC0 Public domain by Burst on Pexels
Digital kompetens är en färskvara som ses som extremt viktig hos landets arbetsgivare enligt en artikel i Computer Sweden, Företag vill ha digital kompetens – men är dåliga på att internutbilda.

- I en undersökning som Capgemini gjort tillsammans med Linkedin bland 1 250 personer i nio länder räknar tre av tio med att deras kompetenser inte behövs inom ett till två år. För Sveriges del svarar 32 procent att deras nuvarande kompetens blir irrelevant inom den tidsramen och 38 procent att den är det inom fyra till fem år.

Problemet är att de flesta anställda får utveckla sin digital kompetens på egen hand och många företag saknar tillräckligt bra internutbildningar. Över hälften av de tillfrågade är villiga att byta jobb till en arbetsgivare som ordnar bättre kompetensutveckling. Nyckeln för arbetsgivarna är att kunna erbjuda relevant kompetensutveckling precis när behov uppstår, helst anpassad till individen.

fredag 27 oktober 2017

EDEN 2018 i Genua, Italien

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar sin årliga konferens i Genua (University of Genoa), Italien, 17-20 juni 2018. Konferensens tema nästa år är Exploring the micro, meso and macro: Navigating between dimensions in the digital learning landscape. Det handlar om tre perspektiv på lärande i en digital omvärld: individens lärande, lärande i grupp eller institutionsnivå och lärande på samhällsnivå.

- The demand for people with new, enhanced skills is growing. The volume of information produced and shared in all fields is overwhelming. Building the data economy became part of the EU Digital Single Market. Powerful and sophisticated ICT is part of everyday life, and the world of learning is not an exception. Pressure is on all players of the online education community to keep up with new learning solutions, and better supply the skills currently demanded by growing economies.

Vi du skicka in ett bidrag så är konferensens Call for contributions öppen. Bidrag ska lämnas in senast 8 februari 2018. Konferensens program annonseras till våren 2018 och jag skriver mer om konferensen då. 

Mer information på konferensens webbplats. Här ser du välkomstfilmen.

onsdag 25 oktober 2017

Lärarens matematikkanal på YouTube blev succé

Många lärare lägger ut instruktionsfilmer på t ex YouTube för att ge bättre stöd till sina elever och för att "flippa" klassrummet. Fredrik Lindmark, förstelärare på Lindeskolan i Lindesberg, har tagit detta till en mycket högre nivå med en egen YouTube-kanal med över 8000 instruktionsfilmer i matematik, fysik och kemi med 10 000 till 16 000 visningar per dygn, enligt en artikel i Skolvärlden, Så blev läraren en miljonsuccé på Youtube. Nu tittar elever från hela landet på Fredriks filmer. Han började på en väldigt enkelt nivå med korta filmer för att visa eleverna hur man löser olika beräkningar.

- Jag började i en väldigt liten skala och lokalt för enbart mina elever. Men de tyckte att det jag producerade var så pass bra att jag borde göra det tillgängligt för fler elever runt om i landet, ”sprid det på Youtube”. Det är väldigt många barn och ungdomar som säger att klippen har hjälpt dem. Jag får ett antal kommentarer varje vecka där de tackar mig för att de har klarat ett matteprov eller för att de anser att de har fått högre betyg tack vare min Youtubesida. Det är jättepositivt.

Man behöver inte vara särskilt teknisk idag för att kunna spela in instruktionsfilmer och publicera dem på YouTube. Genom att göra det kan man dra ner på genomgånger i klassrummet och fokusera mer på handledning och fördjupning. Fredrik märker en klar skillnad i klassrummet också.

- Sedan är det väldigt viktigt att låta det ta tid i början. I början var det lite teknikproblem med att få kameran att fungera, men när jag fick snurr på det så insåg jag att jag tjänar in jättemycket tid i klassrummet senare. Eleverna blev lite lugnare i klassrummet upplever jag. För efter att videorna kom in så hade de möjligheten att ta hjälp hemma och under lektionerna om det är många som ber att få min hjälp. Det fungerar jättesmidigt. Det tar lite tid utanför, men det blir lugnare i klassrummet.

Fredrik Lindmarks YouTube kanal. Här kommer en kort introduktion till kanalen.

tisdag 24 oktober 2017

Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Nu har Sverige en nationell digitaliseringsplan för skolan enligt ett Pressmeddelande från Regeringskansliet förra veckan. Regeringens övergripande mål för strategin är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen av samhället medför. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens, och kunskapsutvecklingen och likvärdigheten ska stärkas.

- För att kunna förändra världen måste man förstå världen. Alla elever ska från skolan få med sig kunskap om digitalisering och hur den påverkar demokrati och arbetsliv. Lärare ska ha kunskap och mandat att avgöra när och hur digitala verktyg ska användas för att stärka lärandet, och när de inte ska användas. Detta handlar digitaliseringsstrategin om. Vi bryter det ensidiga fokuset på vilken teknik som ska användas, för att i stället fokusera på de kunskaper eleverna behöver samt förutsättningarna för lärare och rektorer att tillvarata både digitaliseringens möjligheter och hantera dess utmaningar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Digitaliseringsstrategin innehåller tre fokusområden för åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet uppnås: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning, samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Regeringen kommer tillsammans med SKL att bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter.

Strategin har varit efterfrågad i många år och har tagits emot positivt för det mesta. Men det finns även kritik som framgår av bland andra en artikel i Computer Sweden, Skolan ska digitaliseras – men regeringens strategi får kritik. Strategin har dröjt för länge och under tiden har kommunerna fått ta fram egna strategier. En samordnad nationell satsning hade sparat mycket pengar. En del anser att strategin är för otydlig och saknar tydliga krav och det är dessutom otydlig hur hela satsningen ska finansieras.

Edward Jensinger, gymnasieområdeschef i Malmö, kommenterar i en bloggpost, Nationell digitaliseringsstrategi!, och ser positivt på strategins fokus på lärarnas kompetensutveckling och menar att dagens lärarutbildningar nu får krav på sig att utrusta lärarstudenter för det digitala klassrummet:

- Det är för skolan nödvändigt att lärarutbildningen "kommer med i matchen" när det gäller att förbereda lärare för vad jobbet faktiskt innebär. Detta kommer, som jag förstår det, innebära att lärarutbildningarna bör få ett tydligare uppdrag att skapa en tidsenlig utbildning gällande digitaliseringen.

måndag 23 oktober 2017

Loomio - diskutera och besluta utan möten

Loomio är ett bra verktyg som gör det möjligt för dig att skapa asynkrona diskussioner och fatta beslut utan att kalla till ett möte. Du kan skapa en grupp genom att bjuda in medlemmarna och du väljer om gruppen ska vara sluten eller öppen. Ni kan samla in idéer och förslag i början och sedan föreslå en lösning och be medlemmarna att rösta på förslaget. När de röstar kan alla motivera sina svar och gruppen kan sedan förhandla fram ett beslut. Det finns även en funktion för att enkelt bestämma mötestid.

Några fördelar med Loomio:
  • Loomio kan ersätta ett tidskrävande möte
  • Se till att hela gruppen kommer till tals, skapa mer delaktighet
  • Bidra till efektivare möten genom att diskutera fram mötets mål och syfte i förväg
  • Dokumentera diskussionen och alla argument (det som oftast inte kommer med i ordinarie mötesanteckningar
  • Slippa massor av e-post
Här ser du en introduktionsfilm till Loomio. Du kan även titta på en instruktionsfilm om hur du kommer igång med verktyget.

lördag 21 oktober 2017

Verktyg för ökad tillgänglighet

Hur tillgängliga är våra webbplatser och lärplattformar? Mats Brenner (Högskolan i Gävle) har gjort en bra genomgång av verktyg som kan öka tillgänglighet i våra digitala lärmiljöer. Presentationen (nedan) var ett bidrag till konferensen INCLUDE 2017 i Gävle 17-19 oktober. Här hittar du länkar till bland annat:
  • Testverktyg som testar webbsajters tillgänglighet, t ex WAVE
  • Testa hastigheten på din mobilanpassade webbplats
  • Testa tillgänglighet i Microsoft Office dokument
  • Textning av filmer med Amara
  • Testa din lärplattforms tillgänglighet
  • Skapa ljudfiler av text, t ex Acapela Box
Klicka dig genom bildspelet och alla länkar är klickbara.


fredag 20 oktober 2017

Svenskarna och internet 2017

CC BY Some rights reserved by IIS
Den årliga rapporten, Svenskarna och Internet, innehåller statistik och analyser av våra internetvanor under det senaste året. Årets rapport visar att 94% av befolkningen använder internet på något sätt och 85% kommer åt internet via mobilen. Undersökningen har gjorts varje år sedan 2000 och ger nu ett mycket bra statistiskt underlag för vidare forskning.

Några intressanta fakta från årets rapport:

  • Barns användning av internet fortsätter att växa. Redan vid två års ålder har hela 79% tillgång till nätet.
  • Cirka 80% av befolkningen använder sociala medier och Facebook är fortfarande i topp med 79%
  • Över hälften av alla över 76 år använder internet idag.
  • Cirka hälften av alla internetanvändare betalar för musik och film. De som är under 25 är mer villiga att betala än de äldre.
  • De yngre är mer källkritiska än de äldre och över 70% av de yngre säger att de har fått någon form av undervisning i källkritik.
  • Att söka bostad på nätet har blivit normen - två tredjedelar av svenska internetanvändare gör det
  • 98% av alla 11-åringar har egen mobil
  • 64% använder intenet för att jobba hemma

Källa: Pressmeddelande från Internetstiftelsen i Sverige (IIS), Svenskarnas internetvanor i rapporten Svenskarna och internet 2017.

torsdag 19 oktober 2017

Vägen mot öppen tillgång till forskningsresultat

Bild: Kungliga Biblioteket
Kungliga Biblioteket (KB) har fått ett uppdrag från regeringen att samordna omställningen till öppen tillgång (Open Access) så att forskningsresultat är öppet tillgängliga direkt vid publicering. Nyligen samlades representanter från landets lärosäten på KB för en inspirationsdag kring vägen mot öppen tillgång, enligt en artikel från KB, Öppet tillgängliga forskningsresultat är ett gemensamt ansvar. Enligt regeringens forskningsproposition (2016) ska öppen tillgång bli normen inom tio år och forskningsartiklar som ligger bakom betalväggar vara undantag.

KB har nu startat fem utredningar med representanter från svenska forskningsfinansiärer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), forskarsamhället och KB.
  • Meriterings- och medelstilldelningssystemet kontra incitament för öppen tillgång
  • Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem
  • Öppen tillgång till böcker
  • Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som omvandlas till öppen tillgång
  • Uppföljning av krav på öppen tillgång
Utredningarna ska presentera förslag på nationella lösningar inom respektive områden.

Alla inspelade föreläsningar från inspirationsdagen kommer att publiceras på KB:s YouTube kanal inom kort.

Mer information om konferensen.

onsdag 18 oktober 2017

Mattecoach på nätet

Mattecoach på nätet är en nätbaserad tjänst som erbjuder gratis läxhjälp för elever från årskurs 6 och uppåt. Tjänsten bemannas av lärarstudenter som har studerat matematik, matematikdidaktik eller pedagogik och genom Mattecoach får de därmed praktisk erfarenhet av att handleda elever via nätet. Studenternas arbete för Mattecoachen ingår dessutom i deras kursarbete. Eleverna kan vara anonyma och via en chatt kan de be om hjälp med en viss uppgift. Sedan kan eleven och läraren dela en whiteboard och kan gå genom olika exempel tillsammans.

- Hos Mattecoach på nätet får du kostnadsfri läxhjälp i matematik av lärarstudenter. Du kan vara helt anonym och får hjälp med allt från enkla räkneuppgifter till svåra integraler. Vi har nästan alla matteböcker som används i skolorna så vi kan enkelt se vilken uppgift du undrar över.

Mattecoach har utvecklats genom ett samarbeta mellan KTHStockholms universitetLinköpings universitet och Göteborgs universitet. Tjänsten är tillgänglig måndag till torsdag 17:00-20:00.

tisdag 17 oktober 2017

European Distance Learning Week - webbinarier från EDEN

EDEN (European Distance and E-Learning Network) arrangerar en serie intressanta webbinarier som ett bidrag till European Distance Learning Week 2017, 6-10 november.

Här får du träffa flera av de främsta experterna inom distansutbildning och varje dag under veckan bjuder på ett nytt tema. Alla webbinarier är kostnadsfria men du ska först registrera dig till de sessioner som intresserar dig.
  • The Challenges and Opportunities of Innovation - måndag 6 nov, 13.00 - 14.30 CET
  • Perspectives on Open Education - tisdag 7 nov, 13.00 - 14.30 CET
  • Designing Learning Spaces in Open and Distance Learning - onsdag 8 nov, 13:00-14:30 CET
  • Re-considering Access, Quality and Flexibility of Education - torsdag 9 nov, 13:00-14:30 CET
  • International Experiences with OER - fredag 10 nov, 13:00-14:30 CET

torsdag 12 oktober 2017

Digitala färdigheter - ny internationell rapport

UNESCO och ITU:s Broadband Commission for sustainable Development har tagit fram en ny internationell rapport med strategier och förslag på hur regeringar, myndigheter och näringslivet kan samarbeta för att främja digitala färdigheter och delaktighet för hela samhället samt bygga bort digitala klyftor: Working Group on Education: Digital skills for life and work.

Rapporten betonar nationell och internationell samordning och samarbete för att garantera att alla har möjlighet att dra nytta av digitalisering. Utvecklingen hittills har drivits av kommersiella intressen och rapporten menar att myndigheter och statliga organisationer måste också ta sitt ansvar med flera gemensamma initiativ mellan de offentliga och privata sektorerna.

När det gäller utbildning vill rapporten se en bättre blanding mellan traditionella och digitala former, större möjligheter att erkänna icke-formell utbildning, en utökad satsning på öppna lärresurser och öppna utbildningsformer, samordnade nationella kompetensutvecklingssatsningar för lärare och forskning för att skapa evidensbaserade underlag för utvecklingen.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

onsdag 11 oktober 2017

Ny europeisk kartläggning av MOOC-strategier

CC BY Some rights reserved by EADTU
Cirka 40% av alla europeiska lärosäten erbjuder storskaliga öppna nätkurser (MOOCs) eller planerar att göra så, och MOOC-utvecklingen i Europa är starkare än i Nordamerika. Detta framgår av en stor undersökning av europeiska lärosätens MOOC-strategier, MOOC strategies of European institutions, som har tagits fram av organisationen EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) i samarbete med projektet MOONLITE. Rapporten ger en mycket bra bild av MOOC-utvecklingen i Europa och visar hur den skiljer sig från utvecklingen i USA. Bland annat ser man följande trender:

  • Majoriteten av europeiska MOOCs ges utanför de stora aktörernas plattformar (t ex Coursera, EdX). Egna eller regionala plattformar används i stället.
  • De viktigaste skälen för att satsa på MOOCs är att profilera lärosätet och att främja flexibilitet och innovation. 
  • Majoriteten anser att MOOCs ska användas för att nå grupper som inte normalt har tillgång till högre utbildning. De är positiva till utökat samarbete med hjälporganisationer och andra aktörer för att ge stöd till dessa grupper.
  • Allt fler lärosäten erbjuder möjligheten att få högskolepoäng för MOOCs, efter godkänd examinationsmoment.
  • Det finns ett stort intresse att skapa MOOCs i samarbete med andra lärosäten både regionalt och internationellt.
  • Många vill se mer europeisk samordning och gemensamma strategier.

Referens
Jansen, D. & Konings, L. (2017) MOOC Strategies of European Institutions. Status report based on a mapping survey conducted in November 2016 – February 2017. EADTU. Retrieved from http://eadtu.eu/documents/Publications/OEenM/MOOC_Strategies_of_European_Institutions.pdf

tisdag 10 oktober 2017

TCO kräver breddat uppdrag till högskolan

CC0 public domain on Pexels
En debattartikel av Eva Nordmark, ordförande TCO, i Sundsvalls TidningPlugga på jobbet för en säkrare framtid – men staten måste ta ett större ansvar, lyfter fram behövet av en utökad satsning på distansutbildning i landet. Enligt en TCO undersökning kommer nio ut av tio anställda att behöva någon slags kompetensutveckling inom de närmaste fem åren. Långt ifrån alla får denna utveckling under betald arbetstid och då krävs egna initiativ och en hel del fritid. För att möta efterfrågan på kompetensutveckling behöver landets lärosäten ett breddat uppdrag att erbjuda flera distansutbildningar på deltid.

- Lösningen på detta stavas flexibilitet. Kombinationen av jobb och studier är attraktiv och med fler distansutbildningar och kortare kurser på deltid och kvällstid kan fler lägga till vidareutbildning som en viktig pusselbit i vardagen. En annan viktig del i detta är de kommunala lärcentran som finns runt om i Sverige.

Regeringen har lovat en satsning på kommunala lärcentra under de kommande åren men det räcker inte, menar Eva Nordmark. Högskolan måste få nya möjligheter att tillgodose behoven genom ett nytt resurstilldelningssystem, nya antagningsmöjligheter och flexiblare utbildningsformer.

- Om regeringen menar allvar med utbildningssatsningar är det läge att tydliggöra också den högre utbildningens ansvar för att tillgodose de yrkesverksammas behov av vidareutbildning och kompetensutveckling. Ett omställningsuppdrag till högskolan och en politik för att öka tillgången till högre utbildning i hela landet skulle ge bättre möjligheter till utveckling i arbetslivet och bidra till ett ökat välstånd och en bättre välfärd.

måndag 9 oktober 2017

Smartify - app som känner igen konstverk

Om du ser ett känt konstverk och vill veta mer om den finns det nu en app som hjälper dig. Smartify känner igen konstverk och ger dig mer information direkt i mobilen. Appen har utvecklats i samarbete med cirka 25 stora muséer runt om i världen (t ex Rijksmuseum Amsterdam, Hermitage St Petersburg, Metropolitan Museum New York, National Gallery London) och flera lär vara på gång. För att vara med måste muséet se till att alla upphovsrättsliga frågor är lösta så att appen kan fungera på galleriet. Appen tar inga bilder på konstverk, bara scannar tavlan och ger kompletterande information.

- We know that the use of phones in museums is still controversial. So we use the latest technologies and simple design to create a non-intrusive experience. Our ambition is to re-frame the use of smartphones as engagement rather than distraction, and to help museums build new audiences and revenue streams.

Appen är gratis att ladda ner från antingen Apple App Store eller Google Play. Här kommer en introduktionsfilm.

fredag 6 oktober 2017

Sveriges hetaste bolag inom utbildningsteknologi

Den svenska edtechmarknaden (edtech = utbildningsteknologi) börjar mogna och det finns flera spännande företag som gör intryck internationellt, enligt en artikel i nättidningen DiGITAL, 10 av Sveriges hetaste edtechbolag just nu. Tidningen lyfter fram tio företag som går starkt framåt just nu, till exempel:
  • Lexplore: verktyg som kan upptäcka dyslexi genom att analysera ögonrörelser.
  • Soundtrap: en molnbaserad musikstudio där flera kan skapa musik i realtid via nätet
  • Coursio: en plattform där du kan skapa och genomföra nätkurser, även som privatperson.
  • Digiexam: skriva prov och tentamen digitalt med automatisk rättning
  • Schoolido: lärplattform för skolor med fokus på individualiserat lärande.
Se flera edtech företag i artikeln eller läs mer om utvecklingen i rapporten The Swedish edtech report 2017.

Här ser du en introduktion till Soundtrap - skapa musik tillsammans.

torsdag 5 oktober 2017

MOOC om fantasilitteratur från Linnéuniversitetet

Linnéuniversitetet släpper nu sin första MOOC (Massive open online course) med titeln Fantastic fiction and where to find it. Kursen handlar om fantasilitteratur, ett område som intresserar väldigt många, såväl barn som vuxna. Kursen ger dig en introduktion till området, dess olika förgreningar (barnfantasi, feministfantasi, skräckfantasi, tidsresefantasi) samt verktyg för att kritiskt analysera texterna. Som alla MOOCs är kursen gratis och det finns inga förkunskapskrav bortsett från ett brinnande intresse för ämnet och en nyfiken inställning.

- Fantasy literature as a genre is growing and not only are we seeing a variety of texts in the genre, but also an increased discussion about literature that contains fantastical elements. This course deals with various aspects of fantasy literature: time-travelling fantasy, children’s fantasy, feminist fantasy and horror and fantasy. The course aims not only to give a thorough introduction to fantasy literature, but also to present different aspects of the genre to show how diverse the genre is and at the same time, present tools to critically read its texts.

Kursen ges i plattformen Canvas.net och den första omgången går 16 oktober till 28 november. Här ser du introduktionsfilmen.



Film: CC BY-NC-SA Some rights reserved by Linnéuniversitetet

onsdag 4 oktober 2017

Konferens om fusk


Universitets- och Högskolerådet (UHR) arrangerar en konferens, En högskola fri från studentfusk, 10 november vid Stockholms universitet. Ämnet har fått omfattande mediebevakning under de senaste åren med rapporter om organiserad fusk i högskoleprovet och många fall av plagiering i uppsatser. Konferensen kommer att diskutera erfarenheter av när personer försökt vilseleda vid examination, antagning, högskoleprov, tillgodoräknande och bedömning av utbildning med hjälp av expertföreläsare, seminarier och paneldebatt.

Konferensen vänder sig till tjänsteman som arbetar med disciplinärenden, antagning, högskoleprovet, tillgodoräknanden och bedömning av utbildning. Konferensavgiften är 600 kr per person och detta inkluderar frukost, lunch och fika.

tisdag 3 oktober 2017

Virtuell mobilitet med COIL

Även om många studenter åker på internationella utbytesresor och studiebesök, är det långt ifrån alla som får en sådan möjlighet. Men alla kan delta i internationella kurser och utbyte via digitala medier på nätet och en metod för detta heter COIL (Collaborative Online International Learning) enligt en artikel av Jon RubinInternationalizing Online Education through COIL. Det finns ett internationellt nätverk av lärosäten som samarbetar kring COIL-kurser. Principen är oftast att två universitet kommer överens om en gemensam nätkurs där studenter från de deltagande lärosätena samarbetar och får internationell erfarenhet utan att behöva åka utomlands. En viktig del av alla COIL-kurser är att lära sig samarbeta i internationella och multi-kulturella grupper; en viktig färdighet för dagens arbetsmarknad inte minst.

- COIL is not a technology, or a technology platform, but is a new approach to teaching and learning which provides faculty and students the ability to communicate directly and immediately with their peers far away. The COIL approach is to link a class in one country with another in a different cultural space, usually at a university abroad. The classes may be totally online or in a blended format with face-to-face sessions taking place at either or both schools while collaborative work between the groups takes place online.

Läs mer om COIL (State University of New York)
Titta på denna film med studenterfarenheter från en COIL-kurs.

måndag 2 oktober 2017

Appar som stöd


Surfplattor används idag i många skolor men en del elever behöver extra stöd för att kunna använda dem på bästa sätt. Guiden Appar som stöd har en bra samling appar (till både plattor och mobiler) som ger stöd till elever med tal- och skrivsvårigheter samt kompenserar och stödjer förmågan att  planera och organisera vardagsaktiviteter.

- För den som har svårt att kommunicera finns idag många lösningar att välja mellan, och surfplattor och appar blir allt vanligare. Ibland är det svårt att veta vilka appar som passar för olika behov, på vilket sätt man bäst kan använda dem och hur man kan göra surfplattorna tillgängliga.

I guiden finns appar för Android, iOS och Windows under de övergripande rubrikerna tid och planering, kommunikation och tillbehör. Hittar du inte en av dina favoriter får du själv lägga till den om du först har skapat ett konto. Appar som stöd har tagits fram av DART Kommunikations- och resurscenter i Göteborg

söndag 1 oktober 2017

Webbinarium om språkappar för flyktingar


Det europeiska projektet MOONLITE arrangerar ytterligare ett webbinarium om hur öppen utbildning används för att hjälpa flyktingar in i högre utbildning och arbetsmarknaden. Denna gång är språkinlärning i fokus och framför allt innovativa appar som erbjuder övningar i både hör- och läsförståelse för såväl nybörjare som de som läser SFI. eller motsvarande.

Webinariet, Language learning apps and MOOCs for refugees, äger rum onsdag 25 oktober 15.00 - 16.00. Frågan som kommer att diskuteras är om appar och öppna nätkurser kan erbjuda tillräckligt bra språkutbildning för flyktingar och vilka ytterligare stödåtgärdar som behövs. Under webbinariet kommmer du att träffa Agnes Kukulska Hulme (Professor of Learning Technology and Communication, Open University, UK) och Timothy Read (Senior Lecturer, Department of Computer Languages and Systems, UNED, Spain).

Webbinariet arrangeras i samarbete med EDEN (European Distance and E-learning Network), NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) och ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning).

Mer information och länk till registrering.

Recap - skapa klassdiskussioner med video

Med Recap kan du som lärare skapa en sluten diskussionsplats där elever/studenter kan svara på dina frågor eller visa hur mycket de har förstått av en lektion. Dessutom kan alla välja om de ska svara med text eller med en kort videoinspelning på sin mobil eller platta. Det kan användas i slutet av en lektion för återkoppling eller som läxor som läraren kan introducera med en egen video och länkar till bakgrundsläsning. Ett utmärkt sätt att se till att alla i klassen kommer till tals och ett bra verktyg för formativ bedömning.

Recap finns som app för både Android och Apple och kan integreras med flera lärplattformar t ex Blackboard, Canvas, Google Classroom och Edmodo.

onsdag 27 september 2017

Digitalisering och flexibelt lärande - SVERDs höstkonferens

SVERDs höstkonferens med tema Digitalisering och flexibelt lärande äger rum fredag 13 oktober 10.00 - 16.00. Under konferensen kommer årets vinnare av Boldic Award att koras.

Bland talarna i år finns Johan Winsborn (Almega Utbildningsföretagen), Digitaliseringen är inte valbar, Anna Carlsson (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL),  Skola och lärande i en digital värld, och Mats Brenner (Högskolan i Gävle), Digital examination.
Plats: Saturnus konferens, Hornsgatan 15, Stockholm (T-bana Slussen).

Mer information och anmälan.

tisdag 26 september 2017

Mobiler i klassrummet - ny avhandling


Mobiler i klassrummet är en återkommande debattfråga som alltid får mycket medieuppmärksamhet och skapar en hel heta känslor. Men hur ser verkligheten ut i klassrummet och är mobiler egentligen bara störande element eller kan de bidra till lärande? Det är ämnet för en ny avhandling av Torbjörn Ott vid Göteborgs universitet, enligt en artikel i Forskning.se, Smarta telefoner utmanar lärarens roll i klassrummet. Det kan tyckas konstigt att så många skolor ger sina elever plattor eller datorer men inte ser att elevernas mobiler kan ofta fylla samma funktion. Kanske för att mobilen inte kan kontrolleras av skolan på samma sätt. Enligt Torbjörn Ott:

- Mobiltelefoner i skolan utmanar skolans monopol på att tillhandahålla teknologi som används för lärande. Det skapar problem eftersom skolan då inte kan ha inflytande på hur teknologin ska användas. Även om lärare inte uppmuntrats att stödja elevers användning av mobiltelefoner i sin undervisning visar min avhandling att elever och lärare ändå använder telefonerna som en resurs i skolan.

Avhandlingen visar att i många klassrum används mobilerna för att räkna, slå upp ord, diskutera uppgifter osv. Dessutom använder många lärare sina mobiler i klassrumssammanhang, till exempel för att skapa interaktivitet via quizzar. 

Läs avhandlingen: Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning.

måndag 25 september 2017

Barn, unga och dold reklam - ny bok


Barn och ungdomar utsetts för alltmer sofistikerad marknadsföring och dolda reklam, ofta i form av populära personer i sociala medier som rekommenderar olika produkter. En ny bok, Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam, som ges ut i samarbete mellan Nordicom och Statens medieråd, diskuterar detta utifrån olika perspektiv: forskarens, journalistens, branschens och barnens. Boken lanseras denna vecka under Mediedagarna i Göteborg men du kan också ladda ner den gartis som pdf-fil (se nedan).

Barn är ofta trötta på vanliga reklam men har svårt att upptäcka de dolda budskapen som finns i sociala medier. Enligt ett pressmeddelande från Statens Medieråd, Syftet med dagens reklam är att uppfattas som allt annat… än just reklam!

En typ av dold marknadsföring som växer kraftigt är den som sker via en social medieprofil där innehållet är mer personligt än redaktionellt.
- Mellan 2015 och 2016 ökade influencer marketing med 40 procent. Innehållet ska upplevas som någons personliga rekommendation, vilket gör det svårt att uppfatta som marknadsföring, säger Ulf Dalquist, forskningschef vid Statens medieråd.


Ladda ner antologin i pdf-format: Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam

lördag 23 september 2017

Gratis e-möten med Webroom

Webroom är ett gratis och enkelt e-mötesverktyg med video, ljud och chatt samt kollaborativ whiteboard, skärmdelning och fildelning. Du kan också skapa flera rum för grupparbete. Att starta ett möte är enkelt - du loggar in, skapar ett nytt möte och sedan bjuder du in dina kollegor via e-post och de kommer direkt in i rummet. Tjänsten fungerar i Chrome eller Firefox.

Webroom verkar vara ett utmärkt alternativ för grupparbete, projektmöten och återkoppling. Det som saknas är möjlighet till inspelning.

fredag 22 september 2017

SUNETdagarna och ITHUs höstmöte


SUNET (Swedish University computer Network) ordnar sin höstkonferens på KTH i Stockholm 16-19 oktober. Konferensen riktar sig mot alla som arbetar med IT-frågor vid svenska lärosäten och programmet innehåller många föreläsningar och workshops. Temat för konferensen är verktyg för samverkan.

- Ämnen som dyker upp under föreläsningarna är bland annat molnlagring och datasäkerhet, MSB och FRA och för er som inte kommit igång med PGP finns här möjligheten att skapa nycklar och lära sig mera.

Vi kommer även att få färska nyheter från WiFi-världen och en uppdatering om vad som händer på WLAN fronten. Dessutom kommer Dianne Scholl, som är chefsutvecklare på Roaring Penguin, att prata om hur vi bekämpar spam.



Samtidigt har ITHU (Nätverket för IT inom högre utbildning) sitt eget höstmöte 16-17 oktober på samma ställe, integrerat med Sunetdagarna. Målgruppen är främst IKT-pedagoger. Frågor som kommer att behandlas är samarbete, informationssäkerhet, integrationer samt stöd och utbildning. Dessutom får du delta i stafettdialoger om ”ny teknik för ny pedagogik”.

ITHU-mötet innehåller bland annat:
  • Säkerhet kring LMS och kringliggande system. LIS – ledningssystem för informationssäkerhet
  • Sunet’s utbildningsstödjande tjänster och vilken support och utbildning som kommer att erbjudas på dessa
  • Stefan Hrastinski, professor och chef för avdelningen Teknik för lärande kommer att delta
  • Stafettdialoger kommer att ske tisdag eftermiddag där era aktuella frågor från lärosätena har möjlighet att få gehör

torsdag 21 september 2017

Öppen nätkurs i validering

Skolverket erbjuder en gratis öppen nätkurs, Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion, för alla som arbetar med vägledning, antagning och bedömning av kompetens. Syftet med utbildningen är att öka din kompetens att kartlägga och bedöma individers kompetens och under kursen får du flera praktiska verktyg som ger stöd i valideringsprocessen. Du kan följa kursen helt i din egen takt och du kommer att arbeta med verklighetsnära fallstudier.

- Följ fyra individer som på olika sätt behöver validering för att komma vidare i sina yrkesroller. Utbildningen är uppbyggd kring olika scenarier med filmer, teorier och praktiska moment. Under utbildningen får du, som arbetar med antagning, kartläggning, bedömning eller vägledning, en helhetsbild av validering och möjlighet att fördjupa dig i kartläggnings- och bedömningsarbetet. Du får även en bild av olika sammanhang där verktyget validering kan användas och vilka bedömningsgrunder som är mest lämpliga inom olika sektorer.

tisdag 19 september 2017

Nitusdagarna - konferens om lärcentra och högre utbildning

Organisationen för kommunala lärcentra, NITUS, arrangerar sin höstkonferens vid Umeå universitet 21-22 november.

På programmet står bland annat:
  • Få information om tre lärosätens (Umeå, Luleå tekniska, och Mittuniversitetet) syn på tillgänglig högre utbildning
  • Möta ansvariga för några olika utbildningsprogram som har upplägg för att kunna läsas utanför campus 
  • Besöka Learning Space UB och Vardagsrummet – för inspiration till rum för lärande
  • Ta del av forskning kring distans-, flexibla- och utlokaliserade utbildningar
  • Möta representanter från kompetensplattformarna i Norrbotten och Västerbotten
Programmet och anmälningsformuläret är inte helt klara än men publiceras inom kort.

lördag 16 september 2017

Peergrade - verktyg för studentåterkoppling

Peergrade är ett nätbaserat verktyg för att organisera återkoppling på inlämningsuppgifter mellan studenter. Principen är att läraren ger en inlämningsuppgift och specificerar bedömningskriterierna som studenterna ska använda när de ger återkoppling på varandras arbete. Studenterna lämnar in sina uppgifter i Peergrade och systemet sedan fördelar uppgifterna så att varje student får bedöma någon annans arbete efter gällande kriterier. Läraren får sedan en översiktsrapport om processen med statistik och kan sedan gör egna bedömningar. Peergrade kan dessutom integreras i de flesta lärplattformar som t ex Moodle, Canvas, Blackboard, Its learning.

Peergrade är gratis i sin basform men det finns så klart en betalversion med högre lagringskapacitet osv. Titta på filmen för en kort introduktion.

fredag 15 september 2017

Proposition om digitalisering av nationella prov

De nationella proven i skolan ska digitaliseras. Det aviserar regeringen i propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala, som nu överlämnas till riksdagen. Syftet är ökad likvärdighet i betygssystemet och en effektivare hantering av de nationella proven.

För att öka likvärdigheten i betygssättningen föreslår regeringen att resultatet på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning.

Regeringen bedömer också att de nationella proven och bedömningsstöden ska digitaliseras. Digitaliseringen ska göra att hanteringen av kunskapsbedömning och betygssättning blir mer effektiv, vilket i sin tur minskar lärarnas arbetsbörda och frigör mer tid till undervisning. Som ett första steg bör uppsatser och andra uppgifter som prövar skriftlig framställning göras på dator.

Regeringen bedömer vidare att de nationella proven ska avidentifieras och att någon annan än den undervisande läraren ska bedöma elevernas provlösningar.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 29 juni 2018. Det första steget är att uppsatsdelarna i nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska skrivs på dator redan från och med höstterminen 2018.

– Digitalisering av de nationella proven är en viktig och efterlängtad modernisering. Vi stärker också likvärdigheten i betygssättningen. Förslagen kommer att ge mer rättsäkerhet för eleverna och minskad administrativ börda för lärarna, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

torsdag 14 september 2017

Öppna lärresurser - ny internationell rapport

CC BY Some rights reserved by Commonwealth of learning
Organisationen Commonwealth of Learning, i samarbete med UNESCO, den slovenska regeringen och med stöd av Hewlett Foundation har tagit fram en kartläggning och analys av den globala utvecklingen inom öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER). OER Global Report 2017 är resultatet av två globala undersökningar samt flera regionala samråd under det senaste året.

Enligt Professor Asha Kanwar (COL President):

- The report is a rich source of information that will help shape our strategies and approaches to mainstreaming OER in the future. There has been growing interest in OER since the 2012 Paris OER Declaration. Many more countries are now considering the development and adoption of OER policies.

Kopplat till rapporten finns en handlingsplan för myndigheter och utbildningsorganisationer som ger konkreta förslag om hur öppna lärresurser kan integreras i den ordinarie verksamheten, Open Educational Resources: From Commitment to Action

Ladda ner rapporterna som pdf-filer: